Gravid

Min förlossningshistoria med Elle

9 augusti, 2016 10 kommentarer
Gravid

Det här med förlossningshistoria tycker jag kan vara intressant om de inte är för långa… Så jag ska försöka skriva den kort och koncist. Vi blev inskrivna måndag kl. 15.00 för igångsättning då mina halter av galla var skyhöga. Då började jag ta små shotar med medicin varannan timme för att få igång maskineriet. Under ett dygn läste vi, sov och jag låg i CTGkurva i princip hela tiden för att kolla bebis hjärtslag och sammandragningar.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Tisdagen klockan 16.00 började jag känna på riktigt att det startat även om CTGkurvan visat att jag hade värkar innan. De första värkarna, alltså herregud, jag tänkte vagt någon gång att jag minsann inte tänkte genomföra detta om det skulle vara såhär de närmsta dygnet. Tog dem sittandes på pilatesboll mot sängen och Andreas eller världens bästa sköterska masserade mig  i ryggslutet. Jag frös som en gris och var öppen fyra cm. Efter en timme bad jag om lustgas men ett varmt bad föreslogs och visst, det gick utmärkt för mig. Dock visade bebis hjärtslag för höga för att kunna kliva i vattnet så inte förrens om tre timmar kvick jag mitt bad. De fyra timmarna med värkar var inte mysiga, men jag lärde mig åtminstone att komma in i en andning men fy, smärtlindring ska jag ha i tid nästa gång.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

När jag sedan kom ner i vattnet var det ljuvligt och värkarna dämpades något men var fortfarande för jobbiga. Så när nattpersonalen kom på kvällen fick jag lustgas och då kom jag till himlen. Lustgas+varmt bad+ljus= så härligt med nästan inga värkar att jag låg där lite hög av och till i sju timmar!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Klockan 03.00 på natten gjorde barnmorskan en ny undersökning på mig och vi bestämde oss för att spräcka hinnorna så att vattnet gick för att skynda på processen lite. Så medan jag låg i badet spräckte hon hinnorna och jag var öppen 8 cm. Jag klev ur badet och bad om epidural inför krystvärkarna vilket jag skulle få efter en undersökning. Tyvärr hann barnmorskan inte sätta den för då satte krystvärkarna igång. Jag tog dem liggandes i sängen men det funkade inte riktigt så jag flyttades till en hästskoformad stol med hål i mitten. Lutade mig mot en saccosäck och A och så småningom lärde jag mig att ta värkarna utan att skrika för att koncentrera all kraft till att krysta. Under 40 minuter krystade jag som en tok, korta värkar som i slutet kom ganska sällan och till slut var hon ute. Ett litet skrik och sedan hade vi henne hos oss.

Efteråt krystade jag en gång lite lättare och så gled moderkakan ut, jag som hört att detta kunde vara värre än själva barnet var förvånad hur smidigt den gled ut.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Summan av kardemumman så vill jag inte föda utan smärtlindring hela vägen igen, jag sprack lite så det blev en del stygn för att ”göra det fint” som barnmorskan sa och läckte nästan en liter blod. Att krysta var verkligen utmattande, när barnmorskan bad mig känna på huvudet flämtade jag: Jag orkar inte! Så hon tog min hand och lät mig känna på håret på huvudet. Man blev verkligen HELT slut! Jag förstod inte riktigt tjusningen med att föda barn, att det är så härligt och en magisk upplevelse. Jag kan tänka mig att det är det om man får smärtlindring men att göra det utan är inget jag rekommenderar och nästa gång ska jag vara noga med att få det!

A klippte navelsträngen och plötsligt så var vi en liten familj! <3

OLYMPUS DIGITAL CAMERA