Heminredning för kropp och knopp

Ibland undrar man ju vad man håller på med. Som Tommy, min fotograf säger, ”vi gör ju inga hjältedåd eller något direkt livsviktigt”.  Vi hyser stor beundran för alla som jobbar inom skola och omsorg, vården, infrastruktur, räddningstjänst, miljöteknik… ja, alla som får världen att fungera. Jämfört med dessa vardagshjältar, känns mitt jobb lite larvigt emellanåt. Som den gången jag var på väg för att hålla en föreläsning om lantlig inredning och på resan dit läser om jordbävningskatastrofen i Japan. Herregud – de hade förlorat nära, kära och hem – ja, allt. Och jag skulle prata om kuddar och möbelpatinering….

Ekenäs 1

Så här kan det låta hemma hos oss:

– Jaha… vad har du gjort idag? frågar gubben på kvällen.

– Eh, jag har slipat porslin till en ny omgång smycken och så har jag sytt en älg av en strumpa.

Ja, ni förstår, de allra flesta av mina dagar är ganska oglamorösa och när man uttalar exakt vad man gjort den dagen, så kan det ibland låta ganska fånigt till och med. Men när jag en gång suckade om just det till en av fackcheferna på en tidning, så sa hon ungefär så här:

-”Du får tänka på det som så, att du skänker glädje och stimulerar kreativitet!”

Hmmm…  allting går ju att se på och uttrycka på olika sätt, inte sant? Det fick jag verkligen klart för mig, när vi träffade Anna i Ekenäs.

Ekenäs 2

Den som bara ser på bilderna här av Anna tänker att hon är en söt och glad kvinna, som ser ut att ha det så perfekt piffat, fint och genomtänkt inrett hemma. Visst verkar det bekymmersfritt och lättsamt? Men Anna har varit i helvetet och lyckats komma tillbaka. Hon blev för några år sedan så sjuk att hennes liv hängde i en skör tråd. Det har tagit flera år av envis kamp, för att bli frisk igen, med hjälp av läkarvård och stöttning av familj. Periodvis har hon mått riktigt jäkla pyton må ni tro.

Då kan man ju undra hur hon har haft ork till att renovera hus, piffa och fixa ett så fint hem. Jo, för Anna var det precis tvärtom. Hon kunde inte låta den energi och ork hon hade konsumeras av tankar på sjukdomen och döden.  Istället bestämde hon sig för att hon skulle leva, gjorde planer och satte upp mål flera år framåt. Hon fokuserade tankarna och sin kraft på det hon tyckte var roligt som en sorts överlevnadsstrategi! Det lyfte henne så att hon orkade kämpa sig fram.

Så kanske kan det till synes banala, som att fundera över färgnyanser till väggar eller pyssla till hemmet, ibland ha större betydelse än vad det ser ut för. Läs mer om Anna och se hennes hem i Drömhem den här månaden. Du kan också hänga på och följa Anna på hennes blogg  –   www.ekenasliv.se

Nu vill jag inte med det här påstå, att det jag personligen sysslar med på jobbet, är absolut livsviktigt eller att just jag gör någon större skillnad i folks liv. I ett krisläge finns det tusen andra behov att tillgodose först. Men för att göra vår tid på jorden till något annat än bara en kamp, så behöver vi också fylla vår vardag med kärlek, glädje och sånt vi tycker är vackert.

Anna

 

LOADING..